Rapport av verksamhetens resultat

En frivillig är en person som arbetar utan ersättning och utan arbetsavtal, t.ex. leder en kamratstödgrupp. När man rapporterar om allmänt understöd (Ay) definierar man inte organisationens förtroendepersoner som frivilliga, däremot när man rapporterar om riktade verksamhetsunderstöd (Ak) och projektunderstöd (C) kan förtroendepersoner räknas som frivilliga.

För det totala antalet personer som har deltagit i understödsobjektets verksamhet anges antalet olika personer som har deltagit i understödobjektets verksamhet under ifrågavarande år. Om webbtjänsten har varit en ändamålsenlig del av den eftersträvade verksamheten och är mer än ett besök i webbsidan, kan man räkna den med. Däremot t.ex. ett besök på webbsidan inte är deltagandet i verksamheten och inte heller mottagandet av en broschyr på en mässa eller gilla-markeringar i inlägg i sociala medier. 

I momentet är det möjligt att också rapportera de övriga deltagare som inte tillhör de egentliga målgrupper. Det är dock fråga om deltagande i verksamhet och inte ordnande av den. Om t.ex. en frivillig har varit en ledare av en grupp, är den inte en deltagare. Om frivilligen har deltagit i t.ex. en utbildning som har ordnats i samband med verksamheten, har hen varit med i verksamheten som en deltagare och då kan man räkna frivilligen med i det totala antalet personer som har deltagit i understödobjektets verksamhet.

I antalet anges det totala antalet enstaka personer. Antalet deltagande rapporteras i Verksamhet-fliken som antalet sammankomster.

Ja. Om målgruppen har beskrivits på ansökan ska man rapportera att man inte har nått den. I sådana fall det lönar sig att beskriva situationen noggrannare genom att svara på frågan ”Vilka faktorer utgjorde hinder för att nå målgrupperna?”

Man ska välja den datainsamlingsmetoden genom vilken man har samlat in den största delen av svar.

Som det förverkligade antalet personer ska man ange antalet organisationer som har nåtts. Om målgruppen är en organisation behöver man inte ange ålders- eller könsfördelningsuppgifter.

Nej. En sammankomst är en enskild träff eller möte, och under den kan man sköta flera olika ärenden. Det vill säga en individuell rådgivningsgång är en sammankomst.

Huvudsakligen inte. Dessa rapporteras då när de har ett väsentligt samband med uppnåendet av de mål som uppställts för understödsobjektet. Till exempel om kamratstödgruppdiskussion har förts i Teams eller om man har gett rådgivning som främjar uppnåendet av målen per telefon.

Utgångspunkten är att man inte rapporterar om styrgruppmöten eller andra interna möten till STEA. Styrgruppen är ofta en stödkonstruktion som möjliggör främjandet av mål i den understödda verksamheten.

Hur många som man vill. Det är dock viktigt att beakta att delen verksamhet och produkter ska fyllas i endast i fråga om de innehållen som är viktigast med tanke på den understödda verksamhetens resultat. De rapporterade verksamheter och produkter borde alltid vara sådana som betjänar målen som har uppställt för verksamheten.

Ja, det kan man göra och det är till och med rekommenderad.

Man ska precisera de uppgifter om verksamheter och produkter som angavs i specifikationen, t.ex. antalet sammankomster och sammankomsternas längder. Man behöver inte beskriva innehållet i alla verksamheter, eftersom rapportens huvudsakliga tyngdpunkt ligger på de genom verksamheten åstadkomna resultat som rapporteras i Resultat-fliken.

Påståenden kan buntas ihop under någon mätare men när man beskriver resultat måste olika påståenden och deras resultat komma fram. Som svar räcker inte t.ex. ”Med hjälp av mätaren observerades att delaktigheten hade ökat”.

Som svar räcker det att man ange målet eller målen som uppställdes för understödsobjektet och vars uppnående kan utvärderas med hjälp av resultatet som verifierats med mätaren.

Man kan lägga till hur många mätare som man vill.

Huvudsakligen inte. Man rapporterar om resultatmätarna i Resultat-fliken. Processmätare beskriver typiskt antalet verksamheter och deltagare osv. Dessa rapporterar man i flikarna Målgrupper och Verksamhet. Det är bra att notera att till exempel antalet uppnådda målgrupper rapporteras separat i delen ”Målgrupper”, så det ska inte längre rapporteras på nytt i andra delar av rapporten.

Man ska välja den datainsamlingsmetoden genom vilken man har samlat in den största delen av svar.

Även om det inte är möjligt att i fråga om nätpublikationer verifiera antalet läsare, kan man med hjälp av webbanalytiska verktyg åtminstone på ett riktgivande sätt beskriva t.ex. hur många gånger en publikation har lästs eller laddats upp. På basis av detta antal kan man ange en uppskattning av antalet uppnådda läsare i förhållande till dem som svarat på enkäten.

Rapportering om det allmänna understödet avviker från de andra understödsslags rapporteringssätt. Det som är viktigt är att vi i STEA får information om vad som har gjorts med det allmänna understödet och om verksamheter eller en del av dem har varit externa och hurdana resultat har man åstadkommit med dem.

I fråga om verksamhet som finansieras med det allmänna understödet ska endast den delen av verksamhetens innehåll som finansieras med STEA-understöd rapporteras. Man behöver inte rapportera om verksamheten som finansieras med annan finansiering.

Om det i verksamhet som finansieras med allmänt understöd finns s.k. externa funktioner där målgrupp nås t.ex. via webbplatser (alltså möts inte ansikte mot ansikte, per telefon eller via chatten), ska dessa uppgifter rapporteras i resultatrapporten under punkten: ”Vilket var innehållet i verksamheterna och produkterna?”. Här anges till exempel webbplatsernas besökaruppgifter.