Till vem och för vilka ändamål beviljas STEA-understöd?

Med stöd av 3 § 1 mom. i lagen om finansiering av föreningar och stiftelser inom social- och hälsovården (284/2023) kan STEA-understöd beviljas för ett brett främjande av social välfärd och hälsa. Den verksamhet som understöds ska bidra till att främja människors likabehandling, jämställdhet och tillgodoseendet av de grundläggande fri- och rättigheterna.

STEA-understödens ansökan och användning regleras av följande författningar

Statsunderstödslagen (688/2001)(öppnas i nytt fönster, du flyttas till en annan tjänst)
Lagen om finansiering av föreningar och stiftelser inom social- och hälsovår (öppnas i nytt fönster, du flyttas till en annan tjänst)
Statsrådets förordning om finansiering av föreningar och stiftelser inom social- och hälsovården (1059/2023, ändring 755/2026)(öppnas i nytt fönster, du flyttas till en annan tjänst)

Allmänna och särskilda förutsättningar för beviljande av statsunderstöd (7 § 1 mom. i statsunderstödslagen)

Ändamålet för vilket statsunderstöd söks är samhälleligt godtagbart.
Beviljandet av understöd är motiverat med tanke på de mål som ställts upp för användningen av statsunderstödet.
Beviljandet av understöd är nödvändigt med beaktande av det övriga offentliga stöd som sökanden erhåller samt projektets eller verksamhetens art och omfattning.
Beviljandet av statsunderstöd snedvrider konkurrensen och marknadens funktion endast i liten utsträckning.

Statsrådets förordning om finansiering av föreningar och stiftelser inom social- och hälsovården (1059/2023, ändring 755/2026)

Bestämmelser om den verksamhet som understöds finns också i statsrådets förordning om finansiering av föreningar och stiftelser inom social- och hälsovården (1059/2023, ändring 755/2026).

Enligt 2 § i förordningen kan understöd beviljas med särskild hänsyn till verksamhetens allmännyttiga karaktär och samhälleliga behov, och tyngdpunkten i understöden ska ligga på konkret och mötande kundarbete i organisationernas verksamhet.

Med mötande arbete avses i detta sammanhang verksamhet där människor faktiskt interagerar ansikte mot ansikte, genom teknisk kontakt eller på något annat motsvarande sätt och där individernas delaktighet, samhörighet och ömsesidiga förståelse stärks. Sådan verksamhet är av central betydelse i synnerhet i situationer där olika levnadsförhållanden, erfarenheter mellan generationerna och sociala eller hälsomässiga bakgrundsfaktorer kan skilja människor åt. Med mötande arbete kan också avses professionellt stöd. Sådan verksamhet kan bedrivas av organisationernas anställda eller frivilliga vars verksamhet samordnas av organisationerna. Verksamhet som minskar ojämlikheten, ökar delaktigheten och stärker människornas resurser är central i den verksamhet som understöds.
Vid prövningen av beviljande av understöd fästs uppmärksamhet vid hur den sökandes verksamhet konkret möjliggör öppet deltagande och når målgrupperna för verksamheten samt hur verksamhetens innehåll främjar genuin interaktion och möten. Understödet riktas då till åtgärder som har en direkt inverkan på människors vardag och välbefinnande.
Centralorganisationer eller takorganisationer kan beviljas understöd när den verksamhet som understöds är central med tanke på genomförandet av det organisationsarbete som möter den lokala eller regionala nivån. Centralorganisationen eller takorganisationen ska då som en del av ansökan om understöd visa sambandet med verksamheten på lokal och regional nivå och stödjandet av den.

STEA-understöd kan inte utan särskilda skäl beviljas för finansiering av uppgifter som staten, kommunen eller välfärdsområdet ansvarar för, om inte dessa åtgärder har ett direkt samband med försöks- och utvecklingsarbetet eller ibruktagandet av nya verksamhetsmodeller.

Den verksamhet som understöds kan i vissa fall vara av sådan karaktär att den kan betraktas som lagstadgad verksamhet. Sådana funktioner kan vara till exempel olika handlednings- och rådgivningstjänster, som understödstagarna centraliserat genomför. I vissa fall är den verksamhet som understöds till sin natur sådan som ingen annan aktör i praktiken genomför. Understöd kan undantagsvis beviljas också för lagstadgad verksamhet, om det finns särskilda skäl till det. Ett sådant särskilt skäl som avses här kommer i fråga närmast i fråga om så kallade gränssnittsverksamheter, varvid ingen annan aktör ordnar en viss tjänst t.ex. på grund av att den är speciell.

I förordningen anges också särskilda förutsättningar för beviljande av understöd (3 §):

1. beviljandet av understöd ska anses nödvändigt med beaktande av sökandens egna medel, de disponibla medlen för sammanslutningar eller stiftelser som sökanden har bestämmande inflytande över eller som ekonomiskt eller funktionellt står i nära kontakt med sökanden samt avkastningen av den verksamhet som ansökan om understöd gäller.

Beviljandet av understöd är alltid beroende av prövning, och understöd kan inte beviljas för sådan verksamhet för vilken det redan finns behövlig finansiering. Se också 1.6. Organisationens egna medel.

2. beviljandet av understöd ska anses nödvändigt med beaktande av arten och resultatet av sökandens övriga verksamhet

Vid beredningen av beviljandet av understöd utnyttjas de utredningar och uppgifter om användningen av understödet, verksamhetens resultat och understödstagarens verksamhet i allmänhet som erhållits vid övervakningen av användningen av understöden. Det är motiverat att dessa utredningar beaktas vid beredningen av beviljandet av understöd i synnerhet om det har framkommit brister i den sökandes verksamhet.

3. vid ansökan om understöd har det lagts fram en tillräcklig utredning om den funktionella eller tekniska planen samt om understödstagarens förutsättningar att finansiera självriskandelen och dessutom om driftskostnaderna för den egendom som understöds i investeringsunderstöden.

Vid prövningen av understöd bedöms hur planmässig den verksamhet som beskrivs i ansökan är samt sökandens förutsättningar att finansiera självriskandelen och driftskostnaderna i fråga om investeringsunderstöden. Självriskandelen hänför sig till de situationer där det förutsätts att understödstagaren gör det. Driftskostnaderna hänför sig bl.a. till skyldigheten att betala vederlag och den uppskattade förmågan att sköta den egendom som förvärvats med understödsmedel så att dess värde bevaras.

4. understödet riktas till de understödshelheter som fastställts för understödsverksamheten

Vid prövningen av understödet bedöms om understödet riktas till de strategiska helheter av anslaget som fastställts i statsbudgeten samt till de mål för understödsverksamheten som närmare fastställts av social- och hälsovårdsministeriet och social- och hälsoorganisationernas understödscentral. Mer information om understödshelheterna finns på stea.fi-webbplatsen länk

5. den verksamhet som ansökan om understöd gäller har anpassats till förändringarna i omvärlden

Vid prövningen av understöd hänför sig beaktandet av förändringarna i omvärlden i första hand till påvisande av verksamhetens behov, inriktning av verksamheten samt en helhetsbedömning av behovet av understöd. Det kan också förutsättas att sökanden gör en självbedömning, överväger konsekvenserna för målgruppen och vidtar konkreta åtgärder. Sökanden ska vid behov kunna visa att den verksamhet som ansökan om understöd gäller tillgodoser ett aktuellt behov som uppstår i omvärlden. I ansökan ska det beskrivas varför verksamheten behövs i området i fråga, vilket fenomen eller problem den svarar på och på vilket sätt behovet har utretts. Vid prövningen av beviljande av understöd bedöms då också om verksamheten har anpassats till ändringarna på behörigt sätt och om den fortfarande är relevant. Anpassningen av verksamheten är dock inte ett självändamål, utan en bedömning i anslutning till den kommer i fråga närmast i de situationer där omvärlden bedöms vara i förändring.

Som förändringar i omvärlden ska också anses en minskning av anslagsnivån för de understöd som delas ut. Som en del av anpassningen av verksamheten beaktas också eventuella tidigare anpassningsåtgärder.

6. vid ansökan om understöd har man utrett om verksamheten eventuellt är parallell eller överlappar andra aktörers verksamhet

I ansökan ska det beskrivas hur den planerade verksamheten förhåller sig till den verksamhet som redan genomförs i området inom olika sektorer samt om det är fråga om kompletterande eller överlappande verksamhet. Beaktandet av förändringarna i omvärlden framgår av hur sökanden motiverar verksamhetens mervärde också i en eventuellt förändrad situation. Vid prövningen av beviljande av understöd kan man också beakta eventuella planer på organisatoriska förändringar hos parallella eller överlappande aktörer. Till exempel en frivillig sammanslagning av två organisationer som bedriver överlappande verksamhet kan anses vara en omständighet som talar för beviljande av understöd.

Överlappningar och parallellitet granskas på tre olika nivåer: nationellt, regionalt och lokalt. Dessutom görs en bedömning av överlappningar och parallellitet också mellan olika sektorer, såsom vid bedömningen av till vilket förvaltningsområde biståndet för en viss verksamhet i första hand hör.
Ur ett språkperspektiv anses den verksamhet som understöds i princip inte överlappa varandra, om den verksamhet som understöds riktar sig till olika målgrupper. Det språk på vilket den understödda verksamheten ordnas kan också hänföra sig till den understödda verksamhetens tillgänglighet och öppenheten i deltagandet, se punkt 7.

7. vid ansökan om understöd har verksamhetens räckvidd och öppenheten i deltagandet utretts

verksamhetens tillgänglighet och öppenhet granskas som en central del av helhetsprövningen av verksamhetens kvalitet, inriktning och allmännyttighet. Vid prövningen av understöd bedöms hur öppen verksamheten är, om den möjliggör deltagande utan omotiverade hinder och om den särskilt riktar sig till de grupper som kräver aktiva och ändamålsenliga verksamhetssätt för att nås. Vid bedömningen granskas också sökandens förutsättningar att genomföra verksamheten i fråga i förhållande till ansökningar som gäller samma verksamhet med beaktande av bl.a. sökandens grundläggande uppgift, kännedom om målgruppen och ställning i omvärlden.

8. kostnaderna för den verksamhet som ansökan om understöd gäller bedöms vara skäliga och motiverade i förhållande till verksamhetskraven

Utgångspunkten är att de kostnader som finansieras med understödet ska vara nödvändiga med tanke på verksamheten och skäliga i förhållande till verksamhetens mål, omfattning och genomförandesätt. Kostnadsbedömningen gäller inte enskilda kostnader separat, utan huruvida hela kostnadsstrukturen motsvarar den föreslagna verksamheten och dess genomslag. Sökanden ska vid behov kunna motivera kostnaderna. Särskilt stora kostnadsposter ska specificeras i ansökan och deras nödvändighet och skälighet ska motiveras. Som helhet har kostnadernas skälighet ett direkt samband med understödsbeloppet. Budgetens struktur, kostnadsnivån och intäkterna inverkar på i vilken mån understöd anses vara nödvändigt.

9. den som ansöker om understöd har i tillräcklig utsträckning beaktat den respons som han eller hon eventuellt fått tidigare om användningen av understöden

I fråga om understöd av fortlöpande eller flerårig natur övervakar STEA användningen av understödet utifrån de årsredovisningar som årligen lämnas in samt utvärderar regelbundet resultaten av den understödda verksamheten. Respons ges på årsrapporterna och de uppskattade resultatrapporterna. Dessutom ges respons i samband med laglighetsgranskningar och effektivitetsgranskningar. Vid helhetsprövningen av förutsättningarna för beviljande av understöd beaktas arten och resultatet av den verksamhet som sökanden bedriver med de understöd som beviljats.

Andra villkor för beviljande av STEA-understöd

Understöd beviljas inte för ekonomisk verksamhet. Med ekonomisk verksamhet avses att varor eller tjänster erbjuds på en marknad.
Understöd beviljas inte för verksamhet som en kyrka eller ett annat religiöst samfund bedriver med stöd av lag eller annars i uppenbart religiöst syfte.
– Det får inte krävas att målgrupperna deltar i religiös verksamhet. Eventuell religiös verksamhet som understödsmottagaren bedriver ska skiljas från den understödsfinansierade verksamheten både ekonomiskt och verksamhetsmässigt.
För olika verksamhetsformer inom civilsamhällesorganisationer kan det också finnas riktlinjer om vilka delar av verksamhetens kostnader som kan eller inte kan täckas med STEA-understöd. Riktlinjerna för olika verksamheter har publicerats på STEA:s webbplats.