Understödsprogrammet Stark ålder
Ansökningstiden till understödsprogrammet Stark ålder öppnas i STEAs e-tjänst i april 2024. Ansökningstiden går ut den 31 maj 2024 kl. 16.15. Skriv in understödsprogrammets namn på ansökan i fältet för användningsändamål (”Stark ålder”).
Innehåll
Syftet med understödsprogrammet Stark ålder (2025–2027) är att upprätthålla och främja den psykiska och sociala funktionsförmågan hos äldre i utsatt ställning i samband med förändringar i livet. Projektunderstöd som hänför sig till programmet kan sökas av STEA under ansökningstiden för nya understöd i april-maj 2024. Social- och hälsovårdsministeriet fattar beslut om de understöd som beviljas i början av år 2025.
Till understödsprogrammet väljs cirka tio projekt som lämpar sig för temat (C-understöd) och vars verksamhetstid är tre år (2025–2027). För programmet söks också ett samordningsprojekt. Samordningsprojektet (C-understöd) har en verksamhetstid på fyra år (2025–2027 + 2028).
Programmets tema och mål
Understödprogrammets tema och mål har fastställts utgående från de synpunkter som lyfts fram under arbetet med beredningen.
Vid beredningen av programmet har man dessutom utnyttjat aktuell forskningsrön vid avgränsningen av mål och målgrupper.
Genom understödsprogrammet stöder man den psykiska och sociala funktionsförmågan i hos äldre personer som befinner sig i utsatt ställning i samband med förändringar i livet.
De gemensamma målen för de projekt som väljs till programmet är
- Projektet ska upprätthålla eller främja äldres psykiska och sociala funktionsförmåga i livsförändringarna.
Livsförändringarna kan till exempel handla om att maken/makan avlider, att en anhörig eller närstående blir sjuk, att funktionsförmågan plötsligt försämras eller det egna aktörskapet försvagas eller att det sker förändringar i boendet.
Projektet kan till exempel handla om stöd inför eller under en ny livssituation eller olika former av stöd i samband med en akut livsförändring. - Projektet ska stödja äldres eget aktörskap med beaktande av nivån på funktionsförmågan och stärka upplevelsen av meningsfullhet.
Projektet kan gå ut på att utveckla nya lösningar eller utnyttja och sprida verksamhetsmodeller och metoder som redan används och som ger bra resultat. Om projektverksamheten bygger på befintliga verksamhetsmodeller ska projektplanen innehålla åtgärder som utvecklar och förbättrar det sektorsövergripande samarbetet.
De gemensamma programmålen styr de enskilda projektens målsättning. När målen ställs upp ska man beakta att de resultat man strävar efter i det egna projektet ska följa programmets mål.
Projektplanen ska också innehålla en konkret beskrivning av hur funktionerna kommer att förankras i den egna organisationens och/eller övriga aktörers verksamhetsstrukturer.
Vem vill man nå med stödprogrammet? (målgrupper)
Stödprogrammet är avsett för personer som fyllt 75 år som befinner sig i en utsatt ställning.
Man vill särskilt nå de äldre personer som inte själva är aktiva inom någon medborgarorganisation. Hur viktigt det är att nå just dem är något som lyftes fram under diskussionerna med organisationerna och intressegrupperna. Det rekommenderas att man utnyttjar uppsökande och upphittande arbete för att nå målgruppen.
I understödsprogrammet nyttjas samma definition för uppsökande och upphittande arbete som det som använts i den kvalitetsrekommendation som social- och hälsovårdsministeriet publicerat: ”Kvalitetsrekommendation för att trygga en aktiv och funktionsduglig ålderdom och hållbara tjänster 2024–2027”.
”Uppsökande [och upphittande] äldreomsorg strävar efter att hitta äldre som bor hemma och är i
behov av hjälp genom att ge sig ut eller samarbeta med olika nätverk. Det uppsökande [och upphittande] arbetet hjälper äldre som har fått försämrad förmåga att klara sig självständigt i vardagen och utanför hemmet, och som i ökande grad upplever ensamhet och utanförskap. Arbetet är kundorienterat och målinriktat, betonar starkt psykosocialt stöd och används för att stärka aktivitet och ett meningsfullt och tryggt boende hemma. Uppsökande [och upphittande] äldreomsorg tillhandahålls av yrkespersoner i nätverk som består av många aktörer. Äldre personers delaktighet kan stödjas med hjälp av frivilligverksamhet och det uppsökande arbetet kan bidra till bestående förändring.”
Den huvudsakliga målgruppen har avgränsats till personer som fyllt 75 år, eftersom
- de upplever att deras livskvalitet är sämre än de yngre åldersgrupperna (Institutet för hälsa och välfärd, undersökningen Hälsosamma Finland 2022-2023)
- Poängen för god psykisk hälsa sjunker efter 74-års åldern (En nulägesbild av psykiska välbefinnandet hos äldre i Finland 2023, på finska, sammandrag på svenska)
- Av de personer som fyllt 75 år upplever 10,2% att deras möjligheter att vara delaktiga är dåliga, medan motsvarande andel av hela befolkningen är 9,6% (Sotkanet, uppgifter om år 2022)
- Behovet av regelbundet stöd och av service börjar öka efter 75-års ålder
Projektet kan också ha andra åldersgrupper än de som fyllt 75 år som projektets målgrupper. På det sättet är det bland annat möjligt att skapa möjligheter för människor i olika åldrar och generationer att mötas och att beakta de äldres anhöriga och närmaste omgivning.
I projektens målgrupper är det bra att beakta även äldre personer i olika minoriteter som målgrupp.
Mätare
Programprojekten ska förbinda sig att vid bedömningen av sin verksamhet använda EuroHIS-8-mätaren för livskvalitet. Målgruppernas livskvalitet ska mätas minst en gång per år för att resultaten av projekten och programmet ska kunna följas upp. Det är viktigt att fylla i EuroHIS-8-enkäten när projektet inleds för att utreda utgångsnivån för målgruppens upplevda livskvalitet.
Utöver livskvalitetsmätaren kan man vid uppföljningen av projektet också använda andra mätare för att följa upp de resultat som uppställts för projektet.
Vid ansökan om programprojekt förbinder sig den sökande att delta i insamlingen av gemensam information som samordningsprojektet och STEA producerar.
Samordningsprojektets (2025-2028) uppgifter
Samordningsprojektet för understödsprogrammet stöder projekt som hör till programmet:
- i nätverkandet med andra programprojekt genom att utnyttja erfarenheter av kollegialt lärande
- för att främja sektorsövergripande samarbete (bl.a. kommuner, välfärdsområden, föreningar, stiftelser, församlingar och företag)
- genom att utnyttja praxis för uppsökande/upphittande arbete
- att förankra verksamheten
- vid insamlingen och utnyttjandet av utvärderingsinformation om projekten samt för att utveckla en utvärderande verksamhetskultur
Dessutom ska samordningsprojektet och STEA tillsammans
- producera utvärderingsinformation om programmet (bl.a. årlig insamling av resultatinformation från livskvalitetsmätare) och lyfter fram programmets resultat genom kommunikation och nätverkande
- producerar och sprider information på programnivå om god praxis med hjälp av vilken a) målgruppen för programmet kan nås, b) målgruppens aktörskap och erfarenheter av meningsfullhet kan stärkas med beaktande av eventuella begränsningar i funktionsförmågan och c) verksamheten förankras i föreningens/stiftelsens egna eller andra aktörers verksamhetsstrukturer
Under det sista verksamhetsåret (2028) ska samordningsprojektet särskilt koncentrera sig på att sammanställa programmets resultat. Sammandraget ska innehålla:
- målgruppsanalys (målgruppernas bakgrund och behov)
- god praxis som utvecklats i programmet (att nå målgrupperna, identifiera och stödja förändringssituationer i anslutning till dem, samarbete samt etablering av funktioner)
- programprojektens och programmets resultat
- centrala observationer om etableringen av funktioner
Frågor från organisationer som är intresserade av att samordna understödsprogrammet besvaras vid STEA i första hand av Anne-Mari Tuominiemi, specialsakkunnig, anne-mari.tuominiemi(at)gov.fi
Hur söka med i programmet?
Organisationer och stiftelser med rättsförmåga, som är registrerade och allmännyttiga kan ansöka om att få delta i programmet. STEA önskar få mångsidiga projektansökningar som hänför sig till understödsprogrammet äldrekraft av olika aktörer av olika storlek.
STEA uppmuntrar de sökande att samarbeta redan i ansökningsskedet till exempel i form av ett samprojekt mellan flera aktörer. När det gäller att utveckla och främja det sektorsövergripande samarbetet bör det beaktas att samarbetspartnerskapen ska verifieras genom intentionsavtal redan i ansökningsskedet. Intentionsavtalen ska fogas till ansökan också när samarbetsparterna har en central roll i uppnåendet av de resultat som eftersträvas i projektet.
I projekten kan man utveckla nytt eller utnyttja och sprida redan verksamhetsmodeller och metoder som redan är i bruk och har konstaterats vara resultatrika. Om man i projektet utnyttjar en färdig verksamhetsmodell, ska man i projektplanen tydligt beskriva verksamhetsmodellen och hur dess resultat har verifierats.
Vid valet av programprojekt betonar STEA ett resurs- och lösningsorienterat tillvägagångssätt, äldres delaktighet i planeringen och genomförandet av verksamheten samt en plan för förankring av projektet. Det är viktigt att förbinda sig till användningen av gemensamma mätare och datainsamlingen. De projektansökningar som hänför sig till understödsprogrammet ska också uppfylla STEAs allmänna principer för beviljande av understöd.
Projektunderstöd som hänför sig till understödsprogrammet söks i STEAs e-tjänst (asiointi.stea.fi) under ansökningstiden för nya understöd. Ansökningtiden går ut den 31 maj 2024.
I ansökan om understöd som hänför sig till understödsprogrammet ska särskild uppmärksamhet fästas vid följande punkter i ansökan:
- För vilket ändamål understöd söks (användningsändamål): Ange i fältet först namnet på understödsprogrammet ”Stark ålder” och beskriv därefter understödets användningsändamål kortfattat.
- Beräknad start- och sluttidpunkt för verksamheten eller projektet: Understödsprogramprojekten ska inledas 2025 och avslutas 2027. (Med undantag för samordningsprojektet, som avslutas 2028)
- Verksamhetens mål och resultat: Projektets mål ska motsvara programprojektens gemensamma mål (se ovan). Dessutom kan projektet ha andra mål.
- Mätare: Livskvaltietsmätaren EuroHIS-8 är en obligatorisk mätare. Dessutom kan det finnas andra mätare.
- Budget: Det är bra att i verksamhetskostnaderna inkludera ett skäligt belopp resekostnader för deltagande i eventuella gemensamma evenemang som samordningsprojektet ordnar.
De projektansökningar som hänför sig till understödsprogrammet behandlas vid STEA enligt normal ansökningsberedning, och projektet kan få ett positivt understödsförslag av STEA också i det fall att projektet inte väljs till understödsprogrammet.
Vid planeringen av programprojektets verksamhet är det bra att beakta att STEA förutsätter att en årsredovisning ska göras årligen och en resultatrapport ska fyllas i under projektets andra verksamhetsår.
Utöver resultatrapporten ska programprojekten årligen samla in uppföljningsinformation så att god praxis för programprojekten och etableringen av funktioner kan stödjas och utvärderas. De uppgifter som samlas in är
- Beskrivning av målgruppens bakgrund och behov. Faktorer som främjar och förebygger möjligheterna att nå målgruppen.
- Beskrivning av de funktioner/verksamhetsmodeller som använts i projektet
- Mätningstidpunkterna för livskvalitetsmätaren och resultaten
- Beskrivning av eventuella andra mätare och de centrala resultat som verifierats med hjälp av dem
- Beskrivning av de åtgärder som vidtagits för att förankra verksamheten samt faktorer som främjar och förebygger förankringen av verksamheten. Centrala god praxis och utvecklingsidéer som utvecklats under projektets gång (i projektets slutskede)
Bakgrundsinformation om understödsprogrammet
Syftet med STEAs understödsprogram är att rikta understödsmedel till aktuella samhälleliga fenomen eller teman. Antalet äldre personer och deras andel av befolkningen förutspås öka kraftigt under de följande två decennierna.
Av de äldre bor ungefär nio av tio i sitt eget hem. Att delta i medborgarorganisationsverksamhet kan upprätthålla äldres funktionsförmåga och främja möjligheterna att bo tryggt hemma.
Att stödja äldres välfärd och funktionsförmåga är klokt både ur ett humanitärt och ekonomiskt perspektiv. Understödsprogrammet har också kopplingar till regeringen Orpos regeringsprogram, där det står skrivet: ”Organisationsunderstöd anvisas aktörer inom tredje sektorn och bland annat församlingar för att upprätthålla funktionsförmågan hos äldre personer som bor hemma och hos deras närståendevårdare samt för att effektivisera både det uppsökande och upphittande arbetet.”
Vid planeringen av understödsprogrammet har omfattande möjligheter att delta erbjudits
STEA ansåg det viktigt att social- och hälsoorganisationerna deltar i beredningen av programmets närmare tema. För att skapa en gemensam lägesbild öppnade STEA en öppen enkät för organisationer och andra som arbetar med temat. Enkäten som var öppen 15.11–5 december 2023 besvarades av 265 personer.
I enkätsvaren som gällde programmets tema framhävdes de äldres sociala och psykiska välbefinnande samt i synnerhet de äldres ensamhet och psykiska välmående. I svaren betonades den mänskliga och ekonomiska aspekten av främjande och förebyggande verksamhet. Det fanns flera omnämnanden av betydelsen av samarbete mellan organisationer och den offentliga sektorn för att stödja äldres välbefinnande och funktionsförmåga. I enkätsvaren framhävdes också det resurs- och lösningsorienterade förhållningssättet till äldres vardag.
De teman som lyftes fram i enkätsvaren behandlades grundligare under de diskussionsmöten med organisationerna som hölls i januari 2024. Det ordnandes tre diskussionsmöten, och till mötena bjöds in organisationer från många olika branscher med beaktande av understödsprogrammets målgrupp. I mötena deltog totalt 33 olika organisationer.
Målet för mötena var att bilda en gemensam uppfattning om vad STEA borde beakta under beredningen av programmet. Enligt responsen både från deltagarna och från STEA lyckades man beakta många olika synpunkter, diskutera öppet och öka den ömsesidiga förståelsen. De teman som diskuterades gällde äldres upplevelser av ensamhet, äldres psykosociala välbefinnande och aktörernas samarbete. Samtliga teman hänförde sig också till visionen om ett mer äldrevänligt Finland år 2030.
Under mötena lyfte man fram särskilt följande frågor:
- I samband med temat ensamhet diskuterade man bland annat ensamhetens subjektiva karaktär och vikten av att känna till grundorsakerna bakom ensamheten. Inom temat psykiskt och socialt välbefinnande lyfte man fram vikten av ett helhetsmässigt tillvägagångssätt och betydelsen av att höra till en gemenskap.
- Man diskuterade också de livsförändringar som äldre går igenom och äldres behov av stöd i dessa situationer.
- Man är också medveten om attitydklimatets betydelse. I stället för att se äldre som en börda eller bara oroa sig över dem kan man se den äldre befolkningen som en värdefull resurs. Många av de problem och de styrkor som äldre har finns också i andra befolkningsgrupper – och ålderdomen är ingen sjukdom, utan ett av människans livsskeden.
- Man diskuterade också bland annat det sektorsövergripande, smidiga och strukturella samarbetet mellan aktörerna och vikten av att kunna fortsätta med den verksamhet som redan finns. Man ansåg också att det behövs utvecklas nya lösningar.
Under beredningen av understödsprogrammet fördes också en dialog med många andra intressegrupper och experter. Exempelvis social- och hälsovårdsministeriet, Institutet för hälsa och välfärd, äldreombudsmannen och professor Teppo Kröger har gett värdefulla synpunkter för beredningen av programmet.
Innehållet handlar om: